bränd...

Jag vet inte vad det är som händer... ena dagen är jag på toppenhumör och nästa dag är jag nere som om jag grävt min egen grop..

Jag var på ullared med madde i lördags, och på vägen dit pratade vi om att jag var alldeles för godtrogen, jag tror för gott om folk och låter dem komma för nära inpå mig. Kanske sant, vad vet jag.. det är det enda jag vet och jag ser inte mig själv som en person som avspisar folk. Men jag håller med henne om att jag måste säga nej oftare och vara rädd om mitt hjärta. för det klarar inte av mer snart..

Har mött två underbara killar på kort tid.. den ena visade sig vara en stor skithög eftersom att han ville vara med mig istället för sin flickvän, men sen ville han inte lämna sin flickvän för mig? vill både ha kakan och äta upp den? Det slutade med att flickvännen blev sur på MIG och bad mig dra dit pepparn växer..

Den andre killen lovade mig dyrt och heligt att han inte skulle såra mig, ljuga för mig eller lämna mig.. Vilket jag i min sårbaraste stund såklart trodde på.. nu visar det sig att han Älskar om någon "H" som han träffat i karlstad.. Oh nä han skulle inte såra mig eller ljuga för mig.. Har ont om pengar på telefonen och loggar mystiskt ut från msn när jag loggar in... låter som om han är ärlig?

Jo, jag är för godtrogen... Jag tror det är dags att bygga en mur runt mitt hjärta och enbart dem med nycklar får komma in... brukar gå för de flesta andra.. för just nu orkar jag inte med att laga det mer.. det är helt enkelt så att jag inte ska ha en pojkvän... jag ska inte dela mitt liv med andra.. för var gång blir jag sårad och bränd..


FAAAN